Jocer kom till mig (Mimmi) av en slump. Jag hade ju bestämt mig för att inte skaffa mig nån mer hund efter Zicco.... Jag hade ju inte tid, eftersom jag höll på med hästar och arbetade heltid. Men så råkade jag se en annons i en lokaltidning om valpar till salu. Endast en hane var kvar och ni kan ju lista ut hur det gick.

Mamman är en renrasig Golden retriever. Pappan  är blandras Border collie och Setter. De flesta gissningar säger Gordonsetter. Han föddes den 20:e maj och kullen var jämnt fördelad mellan 2 svarta hanar, 2 svarta tikar, 2 gula hanar och 2 gula tikar. Tja, som ni förstått så kom ju Jocer hem till mig när han var lite mer än 9 veckor. Ett beslut som jag aldrig någonsin ångrat. Han har alltid varit mattes hund, och alltid varit ortoligt lugn och sansad. Även som liten valp. Jocer har följt mig i vått och torrt och under hans första levnadsår förlorade jag mina båda hästar och Jocer fick all uppmärksamhet eftersom jag då oxå bodde själv.

Tillsammans gick vi flera lydadskurser, från valp till tävlingslydnad. Men vi tävlade aldrig. Bara tränade. Men han blev riktigt duktig! Några av elitmomenten fixade han galant, medan vissa gick sämre. Vi testade sent på agility, och en säkrare hund får man nog leta efter. Trots en klantig matte, så blev det sällan några fel. Varken på tävling eller träning. Men som jag skrivit tidigare så får man nog även leta efter en lugnare hund. Så oxå på agilityplanen. Vår främsta merit är utan tvekan en 6:e placering på DM 2006. I de båda klasserna hade vi 5 fel i varje om jag minns rätt och vi slutade på totalt 20,63 fel. Resten var alltså tidsfel....

Så har det sett ut under de få åren som vi tävlade. Många placeringar och några enstaka vinster. Vi gjorde få starter i officiella klasser. Men så en dag på en kvällspromenad (han är alltid lös) gjorde han en snäv sväng från en stig, skrek till och vägrade stödja på ett framben. Det visade sig att en sena under en tå gått av. Ca 2 månader efteråt hände samma sak igen! Fast då på tån bredvid. Så nu är han en glad pensionär, och vet precis hur han skall förföra sin matte. Vår dotter Lina tränar lite agility med honom och de är nog lika glada båda två vid dessa tillfällen. Fast det gäller för oss att vara mycket noga med uppvärmning och nervarvning så att han inte åker på fler skador. Jocer är även Linas aboluta favorit hund. De har ju växt upp tillsammans.

Under sina glansdagar fick han oxå några fina valpar tillsammans med tiken Jonna. 3 tikar och 3 hanar. Alla var svarta med lite vitt på, förutom en tik som även fick en del brunt. Den minsta lilla hanen kom till oss. Och om Gizmo kan ni läsa på hans egna sida.